Historia
Hur det blev illrar i vårat liv började som det brukar äldsta dottern kom hem med en albino illerhane som någon kompis hade tröttnat på, ja och sen var då mamma heltsåld.
Jag snar började fundera på att skaffa en kompis till honom men det var inte det lättaste. Dom flesta uppfödare hade redan alla valpar tingade -05 men så hittade jag en annons om illervalpar och dom var 14 st i den kullen. Straxt efter hittade jag en annons till så jag ringde men dom var nog redan borta så uppfödaren sa att jag kunde ringa dan efter och höra om det var någon som inte ville ha. Som sagt var jag ringde dagen efter och då var det en hona som var kvar. Ja det blev inte bare en kompis utan två i slut änden.
Senare under hösten så kom då Agnes till oss och så var dom 4st. Eftersom vi inte viste ett dugg om Biggli (som vi kallade albino hanen) så när han började tunna ur och bli slö förstog vi att han var nog en gammal man, nu finns han tyvärr inte med oss längre. Ja och så parades Enya och Agnes men det var bara Agnes som fick valpar och utav dom så stannade Junior kvar hos oss. Ja och på den vägen är det.
Att avla illrar är verkligen en utmaning, desl så finns det ett väldigt begränsat avelsmaterial och svårt att hitta okastrerade hanar som är obesläktade med varandra och honorna man tänker para. Eftersom avel för mej inebär planering mot ett mål psyke, färg, typ m.m. som kan ta år att uppnå så står jag och stammpar på samma ställe redan nu i början. Så avelsplanerna till att börja med är att försöka importera en avelshane som inte är besläktad med Svenska illrar. Mina avelshonor var Enya och Agnes båda härstammar ifrån jaktillrar på Gotland. Uppfödarna är 2 olika så dom är inte besläktade med varandra i närmare led i allafall.
I slutet av augusti åkte vi ner till Tanja och Thomas Art i Dusseldorf Tyskland för att hämta en väldigt mörkt viltfärgad tomte hane Chimbutso och blackself honan Bará båda två är jätte fina, jag är evigt tacksam att Tanja och Thomas lät mig få dessa två. Ja så blev Chimbutso och Bará Svenskar. På hem vägen stannade vi till i Kågeröd och hämtade en av vildillermix valparna en hane som numer heter Dizel han är riktigt kraftig med regäl benstome och mörk i färgen, skygg men snäll jag måste säga att Christel har gjort ett bra jobb med valparna. 2007 köpte jag in Lotus från Murgrönans illeruppfödning för att få lite nytt blod till min avel.
I maj 2009 fick jag möjligheten att ta in några avelsdjur från Ungern i sammarbete med Murgönans illeruppfödning. Det resulterade i en hona Myogni parad med en ungersk hane och dräcktig när hon kom och 4 mån gammal hane Zoral. Ett stort tack till Réka Sárközi & Zoltán Berki Bajnok kennel för dessa fina illrar. Senare i nov 2009 så åkte jag till ungern och EUFeB Ferret Festival utställningen. Med mej hem fick jag Jamila som nu mer har fått bli min stamhona, hon nedärvt god fertilitet.
Nästa steg i införskaffandet av nytt avelsmaterial blev Finland och 2 fina hanar från Riina Saksa Näätälän Fretit, Känkkäränkkä black self och Crow mörkt viltfärgad. Året efter lånade Riina Känkkäränkkä för en parning och jag tog då Nyyti som parningsavgift
